Former av psykisk ohälsa

Idrottare kan, som alla människor, drabbas av olika former av psykisk ohälsa. De som är mest relaterade till idrotten finns definierade nedan. För alla gäller att våga prata om dem och sök professionell hjälp, enligt det som finns beskrivet tidigare.

Stress och utmattningssyndrom och idrottsrelaterad utbrändhet

All stressrelaterad ohälsa bygger på en obalans mellan belastning och återhämtning.

Symptom på att man är stressad kan vara både fysiska, kognitiva och känslomässiga. Man tänker inte lika smart när man är stressad, man har en förmåga att tänka mer svart-vitt, ser fler katastrofer och färre lösningar. Humöret påverkas och man blir lättare arg och irriterad. Vissa blir mer utåtagerande medan andra drar sig undan och vill vara mer ifred. Skinnet blir helt enkelt lite tunnare när vi är stressade.

Utmattningssyndrom uppkommer genom för lång tid av hög stress och total belastning i kombination med bristande återhämtning. Det innebär ofta en extrem känsla av utmattning som inte försvinner med vila. Andra vanliga symtom är sömnsvårigheter, problem med minnet och koncentrationen, kroppsliga symtom och minskad förmåga att hantera krav och stress.

Överträningssyndrom är konsekvensen av att träningsbelastningen tillsammans med övrig total belastning överskrider återhämtningen. Det grundläggande kännetecknet är en ihållande underprestation. En mer långtgående konsekvens av ett överträningssyndrom som inte behandlas är idrottsrelaterad utbrändhet. Det har liknande symtombild som vid utmattningssyndrom och depression. Här har dock den fysiska träningen haft en avgörande roll i att återhämtningen blivit bristande.

För att undvika eller vända den negativa utvecklingen av ett överträningssyndrom, tänk på detta:

  • Lyssna på kroppens signaler.
  • Sätt fullt fokus på återhämtning, både fysiskt och psykologiskt.
  • Vila från träning och tävling, gör bara lätt fysisk aktivitet med fokus på ”beteendeaktivering”, till exempel gå en promenad eller gör rörlighetsträning.
  • Skala bort allt som ger stora stresspåslag och negativ stress, till exempel tävlingar, personer eller miljöer som stressar en.
  • Följ upp hur du mår, är det inte bättre efter två veckor, sök professionell hjälp.
  • Arbeta förbyggande för att undvika att det händer igen. Många som har drabbats av ett överträningssyndrom drabbas igen. Därför är det extra viktigt att justera tränings- och tävlingsupplägg utifrån den aktuella livssituationen och träningsbakgrunden för varje individ.

Ätstörningar

Ätstörningar handlar om en överdriven upptagenhet kring mat, ätande, vikt och figur. Problemen är långt mer djupgående än att handla enbart om skönhetsideal, viktfixering och viktminskning i syfte att höja prestationen inom idrotten. Det handlar istället om allvarlig psykisk ohälsa som i värsta fall kan ha en dödlig utgång. Ätstörningar är förknippat med ett stort lidande och många begränsningar i det vardagliga livet.

Ju tidigare man kan identifiera om en idrottare ägnar sig åt riskbeteenden för ätstörningar – desto bättre möjlighet har man att sätta in effektiva insatser. Ju snabbare man får hjälp, desto större möjligheter har man att förhindra att en allvarlig ätstörning utvecklas eller att bli frisk från en redan utvecklad ätstörning.

Det är en vanlig missuppfattning att ätstörningar i första hand handlar om undervikt. Undervikt är en central del av ätstörningsdiagnosen anorexia nevrosa – vilken är den minst vanliga av de kliniska ätstörningarna. De flesta som drabbas av ätstörningar har inte en för låg vikt utan normal- eller övervikt.

Ätstörningar av olika slag är ett stort problem inom idrotten i allmänhet, och i vissa idrotter är risken högre än i andra. Det gäller framför allt uthållighetsidrotter, exempelvis orientering, estetiska bedömningsidrotter samt idrotter där vikten har stor betydelse för prestationen.

Kunskapen om ätstörningar är i dag god, men det är viktigt att rekommendationerna ständigt ses över och – inte minst – att konkreta råd verkligen når hela vägen ut till klubbar, ledare, aktiva och anhöriga.

Informationsbroschyr framtagen av Svenska orienteringsförbundet

Med stöd av Riksidrottsförbundet genomför Svenska Orienteringsförbundet ett större projekt kring ätstörningar där modern forskning sammanställs och sprids på flera olika vis.

I projektet har en broschyr tagits fram som innehåller tidiga varningstecken, förebyggande arbete och handlingsplaner om ätstörning har uppstått. Broschyren innefattar också alla inblandade och förklarar deras roll och ansvar. Här är en länk till broschyren [http://www.svenskorientering.se/globalassets/svenska-orienteringsforbundet-orientering/03_dokument/broschyr_atstorningar_hemsida.pdf].

Depression

Att känna sig nedstämd drabbar de flesta någon gång i livet. Under ens livstid drabbas idag en tredjedel av kvinnorna och cirka en fjärdedel av männen av depression. Det som kännetecknar depression är ihållande känslor av nedstämdhet och hopplöshet. En ökad självkritik, ångest, oförmåga att tag i saker och svårigheter att koncentrera sig är också vanliga symtom. Samma symptom kan även vara en naturlig reaktion på negativa händelser som en allvarlig sjukdom, skada, bortgång av nära anhörig eller vid en separation. Inom idrotten kan det vara svårt att föreställa sig att någon som är väldigt fysisk aktiv och vältränad samtidigt kan vara deprimerad. Men det är fullt möjligt. Här är det viktigt att känna till att symptomen på depression kan uttrycka sig olika mellan olika individer.

Ångest  

Ångest ingår i flera olika diagnoser kopplade till psykisk ohälsa. Det är i sig en naturlig känsla som de flesta av oss drabbas av någon gång i livet. Men om vi drabbas ofta och långvarigt kan en ångestsjukdom innebära ett stort lidande. Fobier, tvångstankar och tvångsbeteenden, överdriven och generaliserad oro, paniksyndrom och ätstörningar är alla exempel på olika former av ångestsjukdomar. En överdriven oro och fixering vid mat, ätande och vikt vid en ätstörningsproblematik skapar ofta höga ångestnivåer.

LÄS MER

SISU Idrottsböckers sida om psykisk ohälsa och vilket stöd man kan få: https://utbildning.sisuidrottsbocker.se/sisu/generell/idrottspsykologi/upp-upp-vi-lyfter/symptom-psykisk-ohalsa/

Bättre prestation och hälsa med KBT; fakta, inspiration, fallbeskrivningar (Göran Kenttä, Carolina Lundqvist och Pontus Bjurner) 2015

Läs vidare
Här kan du läsa de andra texterna under kapitlet Hantera psykisk ohälsa:
Att våga prata och ta hjälp