Mage-tarm

Om du har insikt i hur hästens matsmältningssystem fungerar kan du ta hänsyn till det och förebygga störningar.

Tänk dig att du blundar med ena ögat och med det andra försöker titta igenom en 30 meter lång brandslang. Tänk dig också att den är smalare på vissa avsnitt och har utvidgningar på andra. Tänk dig sedan att du ska vika ihop den så att den får plats inne i hästens bål, (med hästens mun i ena änden och ändtarmen i den andra).

Matsmältningssystem

Hästens matsmältningssystem har två huvudavdelningar. Den första med munhåla, matstrupe, mage och tunntarm fungerar ungefär som hos en människa, gris eller hund (med det viktiga undantaget att hästen inte kan kräkas eller rapa). Andra avdelningen med blindtarmen och grovtarmen fungerar mer som förmagarna hos en idisslare (som ko eller får) där fiber från fodret bearbetas av mikroorganismer genom jäsning. Hästen är alltså konstruerad för att omsätta fiber i fodret. Det finns i grovfoder men väsentligt mindre i kraftfoder. En egenhet hos hästens tarmpaket är också att det hänger mer löst i bukhålan än hos flera andra djurarter. Det ökar risken för tarmvred och andra tarmfellägen hos hästar när störningar skett.

Första anhalten i matsmältningen är hästens munhåla och svalg. Där är tänderna viktiga för rätt tuggning av fodret som förberedelse till den kommande nedbrytningen av fodret.

Från svalget kommer fodret via foderstrupen ner i magsäcken. En viktig skillnad mellan hästar och nästan alla andra djur är hur matsäcken och foderstrupen är sammankopplade. Konstruktionen är sådan att har foder väl kommit ner eller gaser bildats i magen kan det inte komma upp igen eftersom ingången till magsäcken är en stark ringmuskel. Hästen kan alltså inte kräkas eller rapa. Det är en nackdel om den får ner något olämpligt eller föräter sig. Magsäcken hos en stor häst rymmer cirka 8–15 liter, vilket ju alltså är litet i förhållande till hela kroppsvolymen. Det är kopplat till arvet att beta lite i taget en stor del av dagen. Får hästen enstaka stora fodergivor så hinner alltså inte magsäcken med, och fodret kommer delvis osmält ner i tarmen vilket ger störningar där. Magsäcken är inte heller anpassad för att vara tom. Går det långt mellan fodergivorna ökar risken för magsår. Långt mellan givorna anses vara 10–12 timmar. Symtomen på magsår kan vara mycket diffusa.

Första etappen i tarmsystemet är sedan tunntarmen som är någon decimeter i diameter, cirka 10 gånger kroppslängden, det vill säga uppemot 20–30 meter lång, och innehåller 38 till 45 liter. Det är här det mesta av näringsämnena tas upp av kroppen; proteiner, fett, enkla kolhydrater och vattenlösliga vitaminer som A, D, E och K, plus vätska. Dessa näringsämnen förs ut i resten av kroppen via blodkärl som passerar tarmen. Principen för hur vätska tas upp i tarmen kan användas för att optimera prestationen hos till exempel distanshästar. En egenhet hos hästens kropp är att den saknar gallblåsa vilket innebär att den saknar förmåga att koncentrera galla. Men då galla produceras i levern tillsätts den direkt i tunntarmen och hjälper där till att bryta ner fett tillsammans med enzymer från bukspottkörteln. En annan egenhet hos hästens tunntarm, jämfört med många andra djurs, är att den har mindre av ett enzym som hjälper till att bryta ner stärkelse som är en variant av kolhydrat. Havre består till cirka 50 procent av stärkelse, som hästen alltså har begränsad kapacitet att omsätta.

I nästa steg går fiber och vätska vidare till blindtarmen och tjocktarmen. Blindtarmen är betydelselös och mycket liten hos människan men enorm och väldigt viktig hos hästen – omkring en meter lång och med en volym på uppemot 30 liter. Precis som våmmen hos en ko innehåller hästens blind- och tjocktarm miljarder av mikroorganismer som genom jäsning smälter fiber från grovfoder till kolhydrater. Denna process tar lång tid, och fodret ligger kvar i blindtarmen i cirka 18–20 timmar innan det slussas vidare. Mikroorganismer behöver tid att anpassa sig vid foderbyten, annars kan det ge störningar i jäsningsprocessen och i sin tur orsaka kolik. Om en häst plötsligt får stora givor kraftfoder med mycket stärkelse och socker så hinner det inte bearbetas tillräckligt i tunntarmen, och det påverkar mikroorganismerna negativt. Blindtarmen är också beroende av att hästen får tillräckligt med vatten att dricka, annars kan det bli lokal förstoppning. Dålig tillgång på vatten kan även bidra till förstoppning på andra håll i systemet.

Tjocktarmens uppgift är att ta upp kolhydrater som bildats genom nedbrytning av foderfiber i blindtarmen. Mikroorganismer fortsätter sitt arbete i tjocktarmen i cirka 20–24 timmar och här tas B-vitaminer och en del mineraler upp. Det är i tjocktarmens stora colon som tarmvred brukar inträffa. Den har flera tydligt markerade avsnitt som vilar ner mot buken respektive upp längs ryggen och innehåller uppemot 75 liter. Avsnitten skiljs på tre ställen av genom tydliga veck. Där uppstår gärna förstoppningar. När fodret når lilla colon har praktiskt taget alla näringsämnen tagits upp av kroppen och kvar finns bara det som hästen inte kan smälta. I lilla colon tar kroppen upp återstående vätska och av det som återstår bildas träckbollar i ändtarmen, och dessa går ut ur kroppen via anus.