Styrelserummet

I styrelserummet samlas och fördelas en stor del av verksamhetens makt och ansvar. Här träffas ledningen och fattar beslut, bland annat om hur ekonomi och träningstider ska fördelas i en förening, men en styrelse driver också mer långsiktig planering och målbeskrivning. Styrelseledamöter väljs av årsmötet att representera medlemmarna, det vill säga styrelserepresentanten får medlemmarnas förtroende.

Forskning  (Claringbould & Knoppers, 2007, 2008) visar att ordförandepositionen har stor betydelse för vilka frågor verksamheten prioriterar – även om organisationens verksamhet vilar på stadgar och andra styrdokument sätter ordförande tillsammans med övriga styrelsen själva agendan för verksamhetens innehåll.

I ett förändringsarbete för mer inkluderande idrott är styrelsens medlemmar den kanske enskilt viktigaste målgruppen. Här formuleras mål och de förtroendevalda spelar en viktig roll för att vår idrottsverksamhet ska leda framåt. Men en styrelse kan också välja att fatta beslut som föreningen alltid har fattat. En styrelse som har detta traditionella arbetssätt främjar måhända inkludering och mångfald, men ibland behövs också en självkritisk genomlysning av arbetssätt och prioriteringar.

En styrelseledamot har vanligen ett eller flera ansvarsområden. Förutom dessa basuppdrag där styrelsen utifrån föreningens stadgar planerar, leder och ansvarar för verksamheten, är vårt mål att styrelsen också arbetar aktivt för att skapa engagemang och delaktighet i föreningen eller organisationen, det vill säga att styrelsen eftersträvar en välkomnade och inkluderande idrottsverksamhet. Denna typ av frågor prioriteras och ges utrymme på styrelsens dagordning.

Idrottsrörelsen har bestämt att alla föreningar och förbund ska eftersträva mångfald och jämställdhet, vilket bör avspeglas i styrelsens sammansättning. Målet är en representation av minst 40 procent av det underrepresenterade könet. Dessutom gäller det att försöka fånga en variation av åldrar, etnisk bakgrund, perspektiv och erfarenheter. Forskning visar (Cunningham & Sagas, 2008) att en sådan styrelse fungerar effektivare och mer demokratiskt. Detta gör valberedningens arbete centralt genom att exempelvis tillfråga potentiella ledamöter ur ett brett målgruppsperspektiv.

Frågor att reflektera över och diskutera:

  • Hur ser styrelsens sammansättning ut med tanke på kön, etnicitet, ålder, sexualitet, funktionalitet, klass med mera?
  • Har styrelsen en långsiktig planering/vision för verksamheten?
  • Vilka frågor prioriteras på styrelsens agenda?
  • Hur drivs de värderingsstyrda och demokratiska frågorna?
  • Utifrån samtalen kring frågorna ovan: Finns det behov av att utveckla/förändra något?

Använd gärna filmen Riktning och strategi samt Idé- och värderingsstyrt ledarskap som ytterligare inspiration. Dessa filmer finns under avsnitt 3, Förenings- och förbundsutveckling.

/Film – Jesper Fundberg – makt och ledarskap/

Frågor att reflektera över och diskutera:

  • Vad väcks för tankar när du lyssnar på Jesper?
  • Finns det uppdelade ansvarsområden?
  • Vem representerar vilken fråga? Varför är denne person utsedd att representera just denna fråga?
  • Hur fördelas taltiden mellan styrelsemedlemmarna?
  • Om någon tittar på er styrelse ur ett helikopterperspektiv: Vad ser, hör och känner de?
  • Vad är det för normer eller ”sociala koder” som råder i styrelsen?
  • Hur kan dessa normer eller ”sociala koder” ta sig uttryck?
  • Hur förhåller sig styrelsemedlemmarna till varandra?
  • Hur upplevs öppenheten och tilliten mellan styrelsemedlemmarna?

 Använd gärna filmen Öppenhet och tillit som du hittar i avsnitt 3, Förenings- och förbundsutveckling.

- Vad kan göras för att utveckla styrelsens arbetssätt och förhållningssätt till varandra?

Du kan med fördel använda det framtagna samtalsunderlaget till Idrottsarenan – Styrelserummet, som du hittar genom att klicka på denna länk.