Jämställdhet – makt, inflytande och resurser

Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. 

Utifrån detta arbetar regeringen efter sex delmål:

  • En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.
  • Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
  • Jämställd utbildning. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling.
  • Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ge och få omsorg på lika villkor.
  • Jämställd hälsa. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor.
  • Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

Läs mer om regeringens jämställdhetsmål genom att klicka här http://www.regeringen.se/regeringens-politik/jamstalldhet/mal-for-jamstalldhet/

Jämställdhet inom idrotten

Av de sex delmålen som listas ovan kan idrotten främst bidra inom två områden (men flera av de andra områdena tangerar det vi gör):

 - Jämställd hälsa. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor.

- Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. 

Amerikansk forskning (Oransky & Fisher, 2009) (Messner, 2002; Messner & Sabo, 1994) slår fast att pojk- och herrlagidrotten är en riskmiljö för våld. Forskarna menar att faktorer i miljön, såsom ständig ansträngning, grabbjargong, heterosexism och känslomässig begränsning, kan leda till frustration och viljan att lösa konflikter eller statusmarkera genom att ta till våld. Här har idrotten en stor möjlighet att bli bättre. I arbetet med en normmedveten idrott ingår det som en del av ledarskapet att ledare och tränare bör känna till att en idrott som präglas av traditionella mansnormer har sina risker och konsekvenser. Detta för att miljön ska vara trygg för alla.

Under 2017 fattades ett beslut på Riksidrottsmötet (RIM) som handlar om att specialidrottsförbundens styrelser ska ha en jämn könsfördelning, att kvinnor respektive män ska vara representerade med minst 40 procent. Förslaget innebär att vi måste öka takten med arbetet att stävja en ojämn könsbalans som funnits under lång tid (och där vi inte nått fram till de uppsatta målen till 2017). Att se till att styrelserna är jämställda är viktigt ur en demokratisk aspekt – idrottens beslut bör tas av olika människor med olika erfarenheter och positioner.

En lika viktig del av jämställdhetsarbetet är att se till att alla får lika möjligheter  att idrotta, att resursfördelningen i föreningar är jämn mellan könen och att tjejer/kvinnor ges lika stora möjligheter som pojkar/män att bli ledare och tränare. Inte minst eftersom styrelseledamöter ofta rekryteras ur tränarleden. ”En jämställd idrott” är definierad som en egen utvecklingsresa i strategi 2025, tillsammans med ”En inkluderande idrott”. Dessa två går i varandra och arbetet med både inkludering och jämställdhet ska ha en normmedveten ingång – arbetet handlar om att titta på normerna, strukturen, än att stärka grupper som under lång tid haft svårare att komma in i idrottens olika rum. Det är först när vi lär av och förändrar normen som strukturerna rubbas.

Läs mer om RF:s syn på och arbete med jämställdhet genom att klicka här http://www.rf.se/jamstalldhet/

Frågor att reflektera över och diskutera:

  • Hur ser den ekonomiska fördelningen ut mellan könen, utifrån andel män/kvinnor, i er organisation?
  • Hur ser den procentuella fördelningen ut av träningstider mellan könen, utifrån andel män/kvinnor, i er organisation?
  • Finns det något kön som får mer resurser? I så fall, varför är det så?
  • Vilka representerar er organisation i olika sammanhang?
  • Vilka representerar vilka frågor?
  • Tycker ni att fördelningen är bra i föreningen eller finns det anledning att förändra något?
  • Hur tycker ni att vi ska se på jämställdhet i relation till inkludering av transpersoner inom idrotten?

Du kan med fördel använda det framtagna samtalsunderlaget till Jämställd idrott, som du hittar genom att klicka på denna länk.

Gör en jämställdhetsanalys för att få en bild av hur er nuvarande verksahet ser ut. Med jämställdhetsanalysen görs sedan en bedömning av föreningens verksamhet för var och en av de åtta övergripande förutsättningarna för jämställdhet. Analysen ger då en översiktlig bild av styrkor och förbättringsområden i föreningens förutsättningar för jämställdhet. Genom att sedan formulera en handlingsplan får föreningen en indikation på vilket jämställdhetsarbete som bör prioriteras under den kommande perioden. Du hittar jämställdhetsanalysen här.